Sunrise

Det börjar vara ett år sedan min avfärd mot sydligare breddgrader (läs thailand så blir det enklare). Ett helt år,hemska saker! Hur i hela livet ha de kunna gå så snabbt? det kunde lika gärna vara tre månader, seriöst altså. I och för sig har det varit ett strålande år, absolut. Men att det ska gå så fort!

Gjorde nåt idag jag aldrig trodde skulle ta så länge och kanske därför heller aldrig borde ha slutfört heller. Kommenterade mitt fotoalbum från thailand. Fy va ja hann vara med om mycket, och arma så mycket jag lärde mej. Aldrig någonsin har jag tvingats släppa taget om allt på samma sätt. Lita på att allt nog är planerat. Lessen blev jag iallafall över att jag hunnit glömma så många grejer, så många namn. Människor som man spenderat tre veckor i sträck med, och så minns man int ens vad det heter! (det var nåt på E, visst? men va va de?) det grymma är ju att jag inte kan fråga någon. Ingen som varit med om samma saker. Visst har ja en del kontakt med några som jag träffade därigrån, men skulle kännas bara ännu grymmare att börja kolla upp va nån som ingick i DERAS team hette.hm. Men jag mindes tillslut. Saknade en del. och gladde mej massor. Nån dag ska ja fa tibaka.

Detta är en snutt av det jag upplevde där. Svårt att förklara hur mycket en vägkrök eller ett bekant barnansikte betyder.hm. Mitt enkla råd är: far och upplev själv, du kommer inte att ångra dej. Int ens fast man glömmer en del.

http://www.youtube.com/watch?v=p0CY4nYfwWI