Sunrise

My storage is empty, but i am avaliable for You.

jag brukar sällan skriva om vad som händer, mer om vad jag blir och funderar på inser ja. knasigt att ni ändå läser, för jag misstänker att man knappt fattar hälften av vad jag menar. fast, det är väl lite meningen också, att de som inte bara läser bloggen utan å ser mej in real life förstår vad jag menar.

denhär veckan har iallafall varit fantistist skön hittils. jobbturerna får småningom sitt slut och det lättar mej nåt oerhört.faktist. fast ja trivs (eller tror att ja gör det) går jag o hoppas på att få vara nån annans stans nästen hela tiden. göra nåt för någon som INTE har pengar som de inte vet vad de annars ska göra av än komma o bli betjänade av oss.hm. varför så eftertraktade materiella onödigheter när det finns så mycket värdefullt som inte ens går att köpa? fast de var ju egentligen int de ja sku skriva, utan att jag verkligen uppskattar att få ta vara på den tid som jag inte står där. trotsa snöstormen och möta nylandsbesök på tågstation. hyra film som verkar feelgood men som egentligen är starten på årtiondets bästa diskussion. sitta uppe till två bara för att man är så ivrig på att få färdigt de högar som nu väntar på mitt bord. trotsa snöstormen flera gånger på jakt efter mera lim och mera kartong och en och annan julgardin inför nästa år fast jag int ens vet hur stora mina fönster är då.smula ner köket så till den milda grad att jag undrar vad som händer om det inte är borta fram till söndag.hurra för alla mäklare som meddelar att lägenheten redan är uthyrd, för det betyder att det finns nåt bättre än dem. skippa tanken på att vara så skrämmande pedantisk och packa ner alltihop i en enda röra.bara för att.

nu lever jag.tror jag.mer än i höstas.och det är skönt att märka.

De går inte alltid så bra som man tänkt sej. inte alls bra ibland. men ja konstatera igår kväll på golvet i variska att de int heller behöver gå så som man tänkt alla gånger. ibland, ofta Ska de inte ens gå som man tänkt. de blir bäst så. att få låta någon annan ta hand om hur det går och vart det går och när det går. och jag får bara känna mej liten och hjälplös. samtidigt som jag vet att det är så det ska vara. de blir bättre så än att försöka lura sig själv. jag är inte så duktig alla gånger. realitycheck nej.reality. this.